Måndag hela veckan.
Har det varit helg? Jag tyckte mig se nåt som passerade i ögonvrån som en oljad blixt med ett svisch i röven, men jag är inte säker.
I alla fall är det måndag igen, Niklas har börjat jobba efter sin en (1) veckas semester. Vi är rätt schletna alla tre tror jag. Jag vet - det är likställt med barnmisshandel att inte ta mist tio veckors semester på sommaren.
DET GÖR ALLA! DET ÄR SYND OM BARN SOM INTE FÅR SEMESTER PÅ SOMMAREN!
Så ja, strax tar jag, Martina Frtizl Lingefjord mitt arma lilla barn och cyklar till dagis. Ensam och övergiven kommer han att sitta i ett hörn, eventuellt leka med en kotte, och önska att han också hade semester. Kvar är bara de allra, allra elakaste barnen med olika diagnoser vars föräldrar har rätt till 50 timmars förskola i veckan. Och sommarfröknarna luktar cigg och sprit och hatar barn och skjuter eventuellt heroin bakom en tall på gården.
Sommaren är stor misär till skillnad från vintern. Att ta fyra veckors semester på vintern och lägga snömodd och slask i skorna och förfrusna fingrar bakom sig är snudd på mentalsjukt. Retarderat.
Japp så är det. Det vet alla.
Själv ska jag i alla fall påbörja ännu en jobbvecka full av självförverkligande och livsglädje.
Hoppla!
