martinakoden

- Jag trodde helvetet var över. Jag hade fel.
Det säger Martina, 27, från Vimmerby om superkräksjukan som drabbat delar av hennes familj med full kraft.
Det började med att sambon Niklas Gustafsson tvingades åka hem från jobbet förra onsdagen, svårt attackerad av kräksjukebacillusken, vilket yttrade sig på de allra otrevligaste sätt. Därefter har eländet fortsatt.
Bara några timmar senare insjuknade Lars, 5, och kräktes inte mindre än elva gånger under loppet av en eftermiddag.

Sedan dess har satan haft familjen i ett järngrepp.
- På lördagen, när ingen hade kräkts på en dag trodde vi att faran var över och började pusta ut.
Det skulle de inte ha gjort, skulle det snart visa sig.
- Sedan var det lugnt över helgen, jag och Lasse var hemma på måndagen då jag var ledig och allt var som vanligt, berättar Martina.
Säg den lycka som varar.
- Han åt en halv raggmunk till middag, men den kom upp lika snabbt. Och det var inget fel på raggmunken.
Måndagkvällen förlöpte sedan utan incidenter, liksom tisdagen som enligt den vabbande pappan Niklas Gustafsson inte innehöll några kräkor alls.

Idag, onsdag, på dagen en vecka efter att kräksjukan gjorde sitt intåg i den annars lyckliga familjen hände det (nästintill) otänkbara.

- Lasse kräktes igen. Det känns bara... ja, orättvist. Vilket jävla helvete. Nu har vi haft spysjuka hemma i en hel vecka, det kan ju knappast vara normalt?

Läget innebär också en stor psykisk påfrestning.

- Jag har ju själv inte drabbats än, men jag inser att risken ökar hela tiden. Jag känner bara: "låt det komma, så det är över". Det är ren och skär ondska, troligen från Djävulen själv, som drabbat vår familj.